schlagers

Med återigen drygt fyra miljoner tv-tittare sågs finalen och dess enormt nervpåfrestande poängutdelning i vinnarfajten mellan Martin Stenmarck och Nanne Grönvall. Publiken som telefonröstade ville att Nanne skulle vinna och gav henne 132 poäng, medan Stenmarck fick 110 poäng och därmed en andraplats. Men jurygrupperna var av en annan åsikt och gav Nanne enbart 77 poäng, medan Stenmarck fick hela 102 poäng. Summan av kardemumman blev att Stenmarck vann med 212 poäng och därmed bara med 3 poängs försprång till Nanne på 209 poäng. Stenmarck såg smått överraskad ut när han slutligen insåg att det var han som hade vunnit. Tittarstormen var ett faktum!

Finalen bjöd på fem debutanter och fem veteraner. Bert Karlssons Jimmy Jansson hade lämnat The Poets (Melodifestivalen 2002) och hade nu på egen hand klarat sig vidare från den tredje deltävlingen. Samtidigt var det många som tog den underbara melodifestivalsdebutanten Caroline Wennergren och hennes ”A Different Kind of Love” till sina hjärtan. Hon fick totalt 116 poäng och en femteplats. Men hennes tid i rampljuset varade inte speciellt länge. Till en större karriär ledde dock Linda Bengtzings debutmedverkan med låten ”Alla flickor” som någon på webben senare parodierade med nazistanknytningar. I finalen kom hon visserligen sist tillsammans med Nordman.

Alcazar valde att byta ut sin märkligt pittoreska men sagolika utstyrsel, som de hade i första deltävlingen, till endast helvit i finalen. Den gigantiska diskokulan som upptog halva scenen fick vara kvar. Detta var emellertid inte till tillräcklig hjälp; de slutade på en hedrande tredjeplats. Shirley Clamp kom på fjärdeplats med ”Att älska dig”.

(Text: Mattias Bolander)

I Berns salonger i Stockholm tog Annika Jankell hand om de bidrag som kommit trea och fyra i de olika deltävlingarna. Efter snabbreprisen och omröstningen var det Alcazar och Linda Bengtzing som gick vidare till finalen i Globen.

Utslagna blev bland andra Mathias Holmgren och Katrina & The Nameless. Katrina hade tidigare sagt att hon hade segervittring och därför blev hon väldigt besviken över att inte ens gå till final. Ett halvår senare var hon programledare för Eurovision Song Contests 50-årsjubileum.

En gigantisk diskokula på scen inledde Melodifestivalen 2005 då kvällens jokerdeltagare, populära Alcazar, iklädda en märklig kombination utstyrslar drog igång med sin ”Alcastar”. Kanske inte fullt så bra som ”Not a Sinner, Nor a Saint”, men tillräckligt för en andra chans. En något överraskande debutant i år var Håkan Hemlin, eller troligtvis mer känd som rösten bakom gruppen Nordman. Trots den totala avsaknaden av koreografi i kombination med ett fantasilöst klädval, lyckades Nordman framkalla härliga, gamla nostalgiska vandrarminnen från 1990-talet och på så sätt ta sig direkt till finalen i Globen.

En annan debutant var Bert Karlssons Linda Bengtzing som med ”Alla flickor” tog sig till andra chansen. Shirley Clamp återvände för tredje året i rad, den här gången med låten ”Att älska dig”. Inte lika stor succé som ”Min kärlek”, men ändå en direktbiljett till finalen i Globen.

De självdistanserade tjejerna i Pay TV gjorde ett nytt försök i festivalen, den här gången med ”Refrain, Refrain”. Det blev bara en sjundeplats. Den åttonde och sista platsen gick till Cecilia Vennersten som deltog för andra gången i festivalen. Senast var 1995 då hon kom på andraplats med ”Det vackraste”. Den svenska Reggaekungen Papa Dee fick, trots hemmaplan, nöja sig med sjätteplats. Deltog gjorde även Wallstones som kom femma.

Divan, primadonnan och schlagerstjärnan Arja Saijonmaa gjorde comeback i deltävlingen i Linköping. Vad hon än trodde om sina vinstchanser, så trodde hon nog fel. Hon kom inte längre än till sistaplatsen med låten ”Vad du än trodde, så trodde du fel”. I den andra änden av resultatlistan, med en finalplats som följd, kom den smöriga låten ”Du och jag mot världen” med Fredrik Kempe och Sanna Nielsen.

Danskan Sanne Salomonsen gjorde som kvällens joker ett trevligt inslag i Melodifestivalen, även om hennes ”Higher Ground” inte riktigt nådde samma nivå som hennes gamla danska hits från 1980- och 1990-talen, men en finalplats blev det. Till Andra chansen gick Josefin Nilsson och Cameron Cartio, medan BWO tyvärr snubblade på mållinjen och kom på femteplats med ”Gone”.

Låtarna höll inte riktigt samma klass som i de andra deltävlingarna, och det var heller inte låtarna som man kom ihåg mest från denna deltävling. Det mest hågkomna från programmet var programledaren Henrik Schyffert, alias Rakade Bävern, som i indianskrud visade rumpan för tv-tittarna medan han gick omkring bland publiken. Inte nog med att det blev en skandal, händelsen blev dessutom anmäld till granskningsnämnden två gånger, men friades till slut i båda fallen.

Efter att ha gjort succé som den mastodonta kvinnorösten bakom E-Types framträdanden (bland annat i ”Paradise” i Melodifestivalen 2004), satsade Nana Hedin det här året på ett soloframträdande i Skellefteå. Det räckte till Andra chansen. En andra chans fick även LaGaylia Frazier med ”Nothing At All”.

Snyggingen Martin Stenmarck sjöng om ”Las Vegas” och tjusade både kvinnor och män och tog sig med enkelhet vidare till final. Den yngre publiken hänfördes istället av sockergossen från Fame Factory, Jimmy Jansson, som gungande fram på scenen. Med ”Vi kan gunga” gick även han vidare till finalen.

Kvällens joker, K2 feat. Alannah Myles, gjorde en kraschlandning och kom näst sist, strax efter sjätteplatsen som intogs av Jessica Folcker och ”Om natten”.

Växjö och den sista deltävlingen fick äran att besökas av den – för Storbritannien – tidigare eurovisionsvinnaren Katrina Leskanich som tillsammans med förbandet Playboys bildade konstellationen Katrina & The New Wave. Efter en dispyt med Katrinas gamla gruppmedlemmar i Katrina & The Waves, som hotade med stämning för det nya namnvalet, valde man att ändra namnet till Katrina & The Nameless. Bidraget gick vidare till Andra chansen. Dit gick även Mathias Holmgren som nu hade lämnat Barbados bakom sig och istället tävlade solo med ”Långt bortom tid och rum”.

Veteranen och jokern Nanne Grönvall med ”Håll om mig” tog med sig debutanten Caroline Wennergren med ”A Different Kind Of Love” direkt till finalen.

Anne-Lie Rydé, som året innan hade lovat och svurit att aldrig mer ställa upp i Melodifestivalen, ställde upp med låten ”Så nära”. Och nära skjuter ingen hare, då hennes jumboplacering – en femteplats – inte innebar något avancemang i tävlingen. Det mest minnesvärda från hennes framträdande må ha varit den otroligt långa boan som hon lekte med på scenen och som följde med den ena kamerakranen ut i publikhavet. Längdangivelsen för boan har varierat kraftigt – allt från 10 till 50 meter. Den korrekta längden var 12 meter.

Melodifestivalspubliken torde inte ha varit redo för den udda låten ”Ready For Me”. Den framfördes av bland andra Rickard Engfors och kom allra sist i deltävlingen.